Under de senare åren är det flera forskargrupper som har studerat hundar utifrån frågan om de, liksom oss människor, verkar ha en favoritsida. Alltså, man frågar sig om hundar verkar föredra att använda sin högra eller vänstra kroppshalva. Flera gånger har forskare också studerat om hundar är höger eller vänstertassade.

Hundar har fått olika uppgifter att lösa när de här frågorna har studerats. Bland annat har ett så kallat Kong-test genomförts. Under ett Kong-test ska hunden föresöka få fram godisbitar som har gömts inuti en Kong.

Testet går ut på att se om hunden använder höger eller vänster framtass för att hålla fast Kongen. I förlängningen tänker beteendevetarna sig att hundens höger- eller vänstertass dominans skulle kunna tänkas påverka andra egenskaper som styr dess beteenden. Så tänker man utifrån att höger respektive vänster kroppshalva styrs av olika hjärnhalvor och att hundarnas mentala egenskaper eventuellt skulle kunna vara förlagda till olika delar av hjärnan.

I samband med Kong-tester har man därför också undersökt hundars reaktion på ljud (fyrverkeri och åska)(Branson och Rogers, 2006), nyfikenhet att undersöka nya föremål och miljöer (Siniscalchi och kollegor, 2008), och problemlösningsförmåga (Schneider och kollegor, 2013; Marshall-Pescinia och kollegor, 2013; Marshall-Pescini och kollegor, 2008).

Hundar grovmotoriska förmåga har också studerats (Hackert och kollegor, 2008; Tomkins och kollegor, 2010). Med hjälp av ett så kallat First-stepping test har hundarnas val av framben undersökts. Under det testet räknas hur många första steg av 50, som hunden tar med höger respektive vänster framben, när den kliver ner från en låg höjd för att ta en godis. Innan hunden kliver ner på första steget befinner den vid bredvid en förare på dennes vänstra sida.

Det verkar som att fler hundar inte har någon bestämd favoritsida eller favorittass om man jämför med människor. I en av studierna hade 63% av hundarna en favorittass. Flertalet verkar alltså vara höger eller vänstertassade.

Vid Kong-test är de flesta hundarna vänstertassade (28.3% respektive 34.2%) och 23.9% respektive 28.8% är högertassade (Tomkins och kollegor, 2010, Schneider och kollegor, 2013).
Vid First-stepping test är det tydligt att 46% av hundarna väljer att kliva ner på höger framben, medan 30.1% är tydligt vänsterframbenta (Tomkins och kollegor, 2010).

Vilka konsekvenser tror man då att det kan ha om hunden har en favoritsida eller inte?

Jo. En forskargrupp menar att hundar som har en favorittass (oavsett höger eller vänster) verkar kunna fånga föremål snabbare och lättare finner sig till rätta i nya miljöer, än hundar som inte har någon favorittass (Marshall-Pescini et al., 2013). En annan undersökning tyder på att hundar som väljer att svänga till höger för att komma fram till en skyddsfigurant, presterar bättre än de som svänger till höger (Siniscalchi et al., 2013). Och att tränade agilityhundar är snabbare om föraren befinner sig inom hundens vänstra synfält, istället för inom det högra (Siniscalchi et al., 2013).

Känner du på dig att din eller dina hundar har någon favorittass? Eller fungerar en del praktiska aktiviteter bättre från ena sidan än den andra? Vilken betydelse tror du att hundens eventuella favoritsida eller favorittass har? Det visat sig att majoriteten av människorna (90%) är högerhänta (Annett M, 1985). Vilken betydelse tror du att det har att du själv är höger eller vänsterhänt när du tränar din hund? Tror du att de tester som forskargrupperna har använt speglar verkligenheten? Tyck gärna till!

Vår polishundsutbildade schäfer Exo väljer att hålla fast Kongen med höger framtass. Ge din hund en Påsk-present och undersök hur den löser problemet med att få fram godisarna !!

Källor:

Annett M (1985), Left, right, hand and brain.

Branson och Rogers (2006), Relationship between paw preference strength and noise phobia in Canis familiaris.

Hacker och kollegor (2008), Limb preference in the gallop of dogs and the half-bound of pikas on flat ground.

Marshall-Pescini och kollegor (2008), Does training make you smarter? The effects of training on dogs’ performance in a problem solving task.

Marshall-Pescini och kollegor (2013), The effect of preferential paw usage on dogs’ (Canis familiaris) performance in a manipulative problem-solving task.

Schneider och kollegor (2013) Temperament and lateralization in the domestic dog (Canis familiaris).

Siniscalchi och kollegor (2008), Hemispheric specialization in dogs for processing different acoustic stimuli.

Siniscalchi och kollegor (2013), Detour behaviour in attack-trained dogs: Left-turners perform better than rightturners.

Siniscalchi och kollegor (2013), Laterality and performance of agility-trained dogs.

Tomkins och kollegor (2010), First-stepping Test as a measure of motor laterality in dogs (Canis familiaris).

Inlägget tidigare publicerat på Facebook 2015-04-03.

Under de senaste åren har det presenterats den del riktigt bra rapporter om vad som händer i agilityhundars kroppar under träning och tävling. Det är viktigt att vi alla får veta mer om det, så att vi på ett ännu bättre sätt kan förebygga skador oavsett om sporten utövas för träning och / eller tävling.

Baltzer och kollegor (2012) har beskrivit hur agilityhundars fysiska ansträning påverkar produktionen av restprodukter i hundens kropp. Flera av de här restprodukterna, som går att återfinna i hundarnas urin och blod, riskerar att öka musklernas uttröttbarhet och riskerar därför att bidra till skada. Baltzer och hennes kollegor har visat att både aerobt och anaerobt kroppsarbete bidrar till musklernas risk för trötthet, men att laktatet som bildas vid anaerobt arbete återhämtar sig snabbare efter ett lopp. Däremot tränar och tävlar hundarna ofta flera lopp eller längre tid och därmed ökar eventuellt risken för skada.
Hundar som tränar och tävlar på högre nivåer (eller snarare springer fortare) producerar mer trötthetsprodukter än hundar som är nybörjare eller tävlar i lägre klass i agility.